Skogsrået

Vid tjärnen det gröna
en skön jungfru står,
hennes kropp den är fager
och långt hennes här
Hon flytt ifrän staden
från husbonn och bar,
||: Hon är trött på att passa
och nysta med garn. :||

   Hon trött varit länge
på husbondens tjat,
men stått ut har hon gjort ty
hon fick ju sin mat.
Dock en kväll gick flykten
rakt i skogen ut,
När han in kom om natten
och dog med ett tjut. :||

   Han smugit sig fram där
till skön jungfrus säng,
ja nu skulle han ta vad han
drömt om så läng.
Men jungfrun hon slet ja
hon spotta och slog,
||: hon fick tag i en kniv,
stack och husbonn han dog. :||

  Nu vandrar i skogen
och lockar på män.
Och dock först när dom dör
tänker dom till, min vän.
Så lyssna nu noga
till rådet jag ger:
||: Du kan ej äga, ej ta
allt skönt som du ser. :||

Text: 
Pjär Åker 

Musik: 
Pjär Åker 

Visan komponerades av Barden Rund år 38 e.GK.f. Minnet av en sägen var vad som låg bakom.