Artarias
svartblod har alltid kuvats av en stark klan, Zôkapriti. Dessa svartblod har
alltid slagit ner alla andra stamsamarbeten med ren vapenkraft. Detta har lett
till att fler och fler stammar anslutit sig till Zôkapriti vilket i sin tur
stärkt klanens position. Klanen består idag sammanlagt av 9 stammar.
Utöver spetsbergen så existerar även ett antal stammar i Artarias sydöstra delar, Högländerna. De få stammar som lever här har alltid stridit mot varandra och aldrig riktigt kommit överens. De få tillfällen två av dessa stammar har bildat en klan är när de behövt göra sig av med en annan stam. Det evigt pågående kriget mot Högländernas mänskliga invånare har också gäckat bildandet av klaner, då det förekommer ett avancerat rävspel mellan både svartblodens stammar och människorna. Rykten går även om att det finns en hjärna bakom detta. Någon eller något har ett finger med i spelet, vilket förhindrat svartbloden från att både ena sig och bli utrotade av människorna. Totalt sett finns det ungefär 5 stammar i området.
I landet kallat Artaria av människorna finns i stort sett bara en enda klan. Deras högsäte ligger i Spetsbergen. Klanen kallas Zôkapriti och består av 9 olika stammar. Totalt sett finns det ca 300 grupper som gemensamt utgör hela klanen. Ingen vet riktigt hur många svartblod klanen har men antalet grupper tyder på mellan 1400 svartblod till upp till 6000 stycken. För människorna i Artaria blev Zôkapriti kända när tre av de nio stammarna på order av den dåvarande klanhövdingen Dovobosh invaderade Artaria.
Dovobosh visste inte att människorna i landet stod på randen av ett inbördeskrig och detta blev en trevlig överraskning när de sju stammarna inledde sin invadering. På grund av det nära förestående inbördeskriget kunde inte människorna enas och stammarna utnyttjade det till maximal fördel. Den Artariska garnisionen vid passet av Spetsbergen nedgjordes totalt och människorna började i panik att fly söderut mot Artarias huvudstad Irathia. Tätt bakom dem kom svartbloden som brände närapå alla byar de passerade. Människor greps som slavar och fördes tillbaka till gruvorna i Spetsbergen. Efter knappt ett år stod två av stammarna utanför den Artariska staden Tyra och påbörjade en belägring. Ett fåtal mänskliga enheter försökte häva belägringen utifrån men nedgjordes av svartbloden. Efter ett flertal månvarv intogs staden Tyra där svartbloden lyckades tillskansa sig mängder av byte och slavar. Strax efter Tyras fall anslöt sig ytterligare två stammar till de två ursprungliga stammar som utfört belägringen. På order av Dovobosh påbörjade de en vidare marsch söderut mot staden Irathia. Detta skedde i samband med början av sommaren och svartbloden kunde röra sig fort över landsbygden medan människorna sprang före dem som skrämda kaniner
Mot slutet av sommaren mötte de fyra stammarna med Dovbosh i täten en raggig hög med människor. En flod kallad Yfnan flöt genom området och de två sidorna stod på samma sida om floden. Det var många människor men deras beväpning och rustningar var oförskämt dåliga. Mestadels var det högafflar, spjut och yxor som syntes i långa led. Rustningarna var mestadels gambesoner. Det var en bondearmé som hade ställt upp sig för att möta de fyra stammarna. Dovbosh gav order om attack. Redan från början upptäckte de fyra stammarna att det blev problem. Människorna bar många bågar och de stod på högre höjd. De lyckades hejda stammarna från att slå sig in genom de täta leden. Striderna pågick i flera dagar och under den fjärde dagen föll Dovbosh medan han ledde två av stammarna för att slita upp människornas led. Dödligt sårad släpades Dovbosh bort från striderna och en diskussion angående vad som skulle ske nu och vem som skulle föra befälet påbörjades mellan stamhövdingarna över de fyra stammarna. Det beslöts att klanen skulle ha sitt att säga om ärendet och en av stammarna sändes hem för att bära med sig kroppen av Dovbosh, mest för att bevisa att han var död.
De tre stammar som var kvar fortsatte i ytterligare tre dagar med att anfall människorna. På grund av Dovbosh död började flera svartblod misströsta och deserterade. Vid ett shumjab beslöt de tre stamhövdingarna för att behålla det byte de fått och ge sig av hemåt till Spetsbergen.
Dovbosh brändes på bål inför den församlade klanen Zôkapriti när den första snön började falla över Spetsbergen. Ett rådslag hölls som varade länge för att utse den nye klanhövdingen. Ett flertal interna strider utbröt innan stamhövdingen från Bauragi vid namn Gîglozmat lyckades förskansa sig tronen och hålla den.
Det är Gîglozmat som fortfarande styr Zôkapriti och han gör det med järnhand. Så fort Gîglozmat får höra att någon grupp missköter sig grovt och antyder till splittringar inom klanen, så skickar han ner en mindre trupp av sina elitkrigare för att utplåna dessa. Trots det hat som finns mellan stammarna i klanen så utbryter det aldrig något inbördeskrig, då detta skulle stoppas direkt av Gîglozmat. Däremot så handlar det hela tiden för grupperna inom stammarna att ställa sig högst inom sin egen stam. Likaså handlar det om att ställa sin stam över de andras. Detta sker dels genom mindre stridigheter grupper emellan och dels genom dueller där den starke hävdar sin rätt. Däremot passar man sig för att dra ihop flera grupper ur samma stam och gå mot andra, då detta kan leda till för stor uppmärksamhet hos Bauragi och därmed bestraffning. Detta intrigerande pågor dock endast mellan 8 av stammarna, eftersom Bauragi är överlägsna till antalet och består främst av uruk-haier.
Historiskt har stammarna delats upp så att varje stam har en speciell uppgift inom samhället. Märk dock att denna indelning är uråldrig och har börjat luckrats upp mer och mer. Detta har lett till att fler smågrupper har bildats och flera av grupperna inom samma stammar har ingen dirket anknytning till varandra längre, förutom samma stamnamn. Men på grund av den uråldiga stamindelningen så har namnen på stammarna levt vidare.
Bauragi var den stora stammen som bildade klanen Zôkapriti långt bak i tiden.
Under vems ledning och hur stor stammen var då är det ingen som egentligen vet.
Historierna skiljer sig enormt från orch till orch och då de flesta gamla
svartblod avlidit står därför sanningen om hur det egentligen gick till endast
skriven i stjärnorna.
Stammen är den absolut största inom klanen. Bauragi är fruktad av de övriga
stammarna i klanen då den utgör minst 1/6 av hela klanen tillsammans. Den består
i stort sett endast av krigare och främst av storvuxna uruk-haier. Det som
utmärker sig speciellt för Bauragi är att stammen inte är splittrad i fler
grupper utan tillsammans utgör en väldigt stor välorganiserad och rangordnad
trupp. Om någon grupp skulle vara på väg att starta inbördeskrig inom sin stam,
eller starta krig mot en annan stam genom att ha förenat sin egen, så skickar
Bauragi en mindre trupp att antingen döda gruppen ifråga, eller släpa gruppen
till Shakambi som sätter dom i slavarbete i Shakambis gruvor. Hövdingen över
stammen, och därmed ledare över hela klanen är Durub Gîglozmat.
Zaplashi var från början en nomadstam som rörde sig längs floderna och livnärde sig främst på fisk och annat ätbart från vattnet. De livnärde sig även på att kapa skepp och båtar som reste genom diverse kanaler. När de anslöt sig till Bauragi och deras klanbildning av Zôkapriti så hamnade de ägodelar som de kom över genom plundring av handelsfartyg oavkortat till Bauragi. Detta ledde till att Zaplashi till slut försökte sig på ett stort uppror mot Bauragi, som dock, liksom alla andra upprorsförsök, blev totalt nedgjort.
Sedan dess håller sig stammen i skinnet och visar om möjligt en större respekt för Bauragi än de övriga stammarna. Det stora upprorsförsöket är ett av de få bevarade historiska händelser ur Zôkapritis historia. Historierna om slaget berättas fortfarande om och om igen av orcherna i Zaplashi, men även här så skiljer sig historierna väldigt mycket.
Livnärde sig genom jakt på de stora slätterna där de jagade allt de kunde komma över. Främst var det stora buffeldjur, som man flådde och använde till det mesta. Men livet på slätten var ett tufft liv och stammen utvecklades mer och mer till kannibaler. Tillslut blev kanibalismen så pass omfattande även inom stammen att antalet medlemmar sjönk stadigt. Detta ledde till ett förbud mot kanibalism och sen dess är det väldigt sällsynt, även om det fortfarande förekommer.
Svartbloden i Shakambistammen lever utspridda i små grupper bland spetsbergens klippor. Genom åren har de försörjt klanen med metall och vapen. Smederna i Shakambi är högt värderade inom stammen och åtnjuter många fördelar gentemot de andra stammedlemmarna. Gruvarbetet utförs av slavar som fångats in genom krigföring och plundringståg. Ett vanligt straff som utdöms av Giglozmat gentemot bångstyriga grupperingar är straffarbete i Shakambis gruvor tills bloget sprutar. Straffarbetet kan vara alltifrån ett par månader till livstid beroende på hur illojal grupperingen har varit. Livet i gruvorna är fruktansvärt, till och med för ett svartblod, och det finns många skrockfulla historier om vad som sker inne i de mörka gruvorna.
Guratari lever i stort uteslutande i skogarna öster om Tyra. Stammen livnär sig på jakt och fiske och överlevnadskunskaperna bland de äldre i stammen är vida omtalade. När klanen samlas till krigståg tjänstgör krigare från Guratari ofta som spejare eller infiltratörer och utnyttjar då deras kunskaper att spåra och jaga. Stammedlemmar från Guratari tar ofta hål i ansiktet, örsnibbar eller bröstvårtor där de fäster tänder eller benflisor från byten som de nedlagt.
Akuli är den minsta grupperingen i Zokapriti och består av mindre än 200 svartblog. Akuli är ingen egentlig stam utan består av orcher från Zokapritis övriga stammar som blivit utstötta., deras ökända raseri har tvingat dem att ensamma vandra över Spetsbergens vidsträckta glaciärer och gömda dalar, därför har de enats i en stam. Det är sällan Giglozmat bryr sig om är Akuli, men när han samlar sina krigare till plundringståg skickas ofta de vildsinta Akuli i första leden. Krigarna från Akuli är fruktade och omtalade bland alla Artarias svartblog.
Zimataris grupperingar är ofta uppblandade med andra stammar av en god anledning; I varje grupp finns nämligen en bryggare. Bryggarna i Zimatari är välkända och den orcherdrank de brygger är högt värderad i hela Zokapritis klan. Giglozmat är själv en stor brukare av den berusande brygden och många gånger har flera huvuden rullat när han inmundigat alltför mycket av Zimataris orcherdrank.
Inom Gundatari finns de få svartblod i Zokapriti som har kunskapen att konstruera stridsmaskiner och befästningsverk. Gundatari lever på spetsbergens sluttningar och samarbetar ofta med Shakambi. De skickar sina byggmästare till Shakambis gruvor och i utbyte får de material till de befästningar som Giglozmat låter uppföra. Under Zokapritis plundringståg släpar bergstroll de enorma och skräckinjagande kastmaskiner och murbräckor som konstruerats av Gundataris byggmästare.
Zagambazori är den näst största stammen inom Zokapriti och nästan lika många krigare som Bauragi. Stamhövdingen över Zagambazori, Gurlakh, lever ett farligt liv och omger sig ständigt av sina storväxta uruk-hai krigare då han vet att Giglozmat har lite till övers för någon som försöker sticka upp. Zagambazori är den enda stammen som har någon möjlighet att motsätta sig Bauragi och det kommer troligtvis inte dröja länge innan Giglozmat dödar Gurlakh och införlivar Zagambazori i Bauragi.
I Eleria finns det en större samling av svartblod. Den är belägen i Norrskogen och delvis ute på Elerias vida slätter.
Norrskogens svartblod tenderar att vara de mer välorganiserade av dem. Fyra av stammarna i klanen figurerar i Norrskogen, dessa varierar i storlek och i antal stammar. Klanen i fråga, Zascârákhi dominerar den södra delen av skogen och är mest kända för deras ulvryttare. Ungefär ett tiotal stammar finns allt som allt i Norrskogen. Men alla stammar tillhör dock inte någon klan, utan det finns fortfarande fristående stammar som lever primitivt isolerade i Norrskogen. Mellan dessa svartblod talas endast svartiska, dessutom är dialekterna ganska gamla och svårtydliga. På grund av stridigheter med skogens alver och människor har antalet svartblod varit ganska lågt i jämförelse mot områdets storlek.
Slättlandskapen är stora och öppna och man måste hela tiden röra på sig för att följa det vilt man jagar. Därför är oftast de s.k. Eleriska slättorcherna nomader, samlare, jägare. Detta är troligen det minst krigiska av de fyra geografiskt särade grupperna av svartblod.
Det finns ett antal stammar på slätten, dock bara en, ganska splittrad stam
ur Zascârákhi. Men i majoriteten av de övriga fallen så rör det sig om
familjegrupper som rör sig och då och då möts upp för att eventuellt byta ut ett
antal gruppmedlemmar mot andra. De möten som uppstår blir i de allra flesta
fallen fredliga. Man kan genom att dra en långsökt parallell beskriva dessa lite
som en mycket annorlunda stam av USA:s Slättindianer. För deras nomadliv är
ganska likt indianernas. Dock mycket våldsammare och mer inriktat på råstyrka.
Slättorcherna har enligt historia/legender endast enats en enda gång och då
under Borog den väldiges ledning. Dem sägs ha anfallit Eleria och tillslut mött
sin överman i den s.k. store hjältepaladinen och förkunnaren Taraxakus som med
sin här av tappra män avgjorde slutstriden. Efter den händelsen, om den nu
någonsin existerat har Slättorcherna aldrig enats i större grupper än en stam.
Händelsen berättas dock av både människor och orcher, så viss sanning kanske
existerar.
Zascârákhi är Elerias enda klan, utöver dem så består de övriga svartbloden av självständiga stammar. Dem har en ganska tydlig dominans i Eleria, då antalet medlemmar är betydligt fler än de mindre stammar som finns utspridda över landet. Zascârákhi är en sammansvärjning av 5 stammar, alla dessa specialicerade på jakt och krigsföring med hjälp av ulvar eller från ryggen av en, därav dess namn. Anledningen till att de bildade klanen var hotet från skogens alver. Dem behövde organisera sig och sätta upp ett välplanerat försvar om dem ville vara kvar i skogen. Andra försök till bildningar av klaner har skett mellan diverse stammar i skogen, men har aldrig lyckats. Mest på grund av för mycket stolthet inom stammarna vilket har lett till inbördes stridigheter där de nybildade klanerna har splittrats. I annat fall har Zascârákhi nedgjort dom innan de blivit för stora, för slippa maktspel med någon annan klan.
Zascârákhi klanen har lyckats med sitt mål och har skurit ut en ganska markant del av skogen som sin egen och lyckats mota tillbaka samtliga försök av alverna att få dem på flykt.
Det som skiljer sig från de allra flesta andra klaner som figurerar är att
Zascârákhis stammar har tagit bort sina namn och kallar sig kort och gott för
Zascârákhi. Vilket mer eller mindre gör att de fungerar som en enda jättelik
stam. Klanens antal uppgår till runt 3500 man. och i sin tjänst har klanen över
1200 ulvar.
Grupper från denna klan bär ofta djurnamn och i många fall namn på de uppgifter
som de är satta att göra.
"Ett svartblod som inte tillhör någon större Klan/Armé eller stam, är ett
svagt svartblod. Man kan döda det utan att behöva bry sig om vidare följder."
- Durub Giglozmat
Det finns två andra större grupperingar utöver Zascârákhi och Zôkapriti. De är dock inte lika stora till antalet som dessa två, men är de få klaner/armeér som har kunnat hävda sig någorlunda utan att bli överkörda. Dessa två är Gudash Kraun (Gudash Svärm) och Drogh Rakhim (Bringarna av jordens undergång).
Gudash Kraun är en av de övriga stora klaner som finns i Eleria. Ursprungligen kommer de från norrskog men deras ledare Gudash har beslutat att hans armé nu ska sprida hans budskap över världen. Från början hade Gudash endast en liten rövargrupp som rörde sig öster om norrskog. Legenden förtäljer att Gudash en natt fick en vision där blodguden Zakrov Shraktak talade till honom. Sedan dess har Gudash ihärdigt gjort sin armé större och större genom att kuva andra mindre grupper och sluta dem till sina led. I dag är Gudash Kraun en relativt sett liten men ändå ständigt växande klan.
Armén styrs av religiösa fanatiker som idag dyrkar Gudash som en gud. Anledningen ligger i att Gudash alldeles nyligen tagit livet av sig för att kunna stiga över sitt jordiska styre upp till en gudomlig nivå, genom en förening med Zakrov Shraktak. Många svartblod i Gudash Kraun är mycket vidskepliga och enligt dem styr Gudash över både värdsliga och himmelska fenomen.
Gudash Kraun är uppdelad i fyra falanger med olika inriktningar:
Gudash Kaugzi - Rövarna. den ursprungliga rövargruppen, numera ansvariga för
införskaffande av materiel. Kaugzitrupperna är ganska föraktade av de andra
falangerna.
Gudash Scarai - Vargarna. Här finns de största och mest erfarna svartbloden i
Gudash armé. Utgör den största vapenmakten i Gudash Kraun.
Gudash Augi - Spejarna. Finns alltid först på plats när nya marker utforskas men
har ingen egentlig vapenkraft.
Gudash Mog - Prästerskapet. Ansvarar för kontakten mellan Gudash himmelska styre
och hans trupper på jorden. Behandlas med respekt av övriga svartblod i klanen.
Är en legoknektsarmé ledda av Durub Akûlgraz. Består av olika svartblod ifrån olika klaner och stammarna . Delar av klanen bevistar trakterna kring Navle och Stendal i sökande efter arbete och nya krigare. Tidigare har spejargruppen zaUjâk Graug, ledda av Drartul Mâmlaug, kartlagt området inför Durub Akûlgraz ankomst.
Här nedan följer en lista på de ord som Enhörningen anser är lämpliga att
kunna.
Listan innehåller bara de viktigaste orden för att den ska vara lätt att lära
sig.
Vi uppmanar därför klaner att själva utveckla sina ordförråd vidare. Länk till
en bra ordlista finns att hitta längst ner. Syftet med just denna lista är att
vi ska slippa de brister i kommunikationen mellan svartblodsklaner som tidigare
funnits då olika listor använts vid inlärning. Självklart hoppas vi att varje
klan utvecklar en egen dialekt men att de dialektala skillnaderna ligger i
uttalet och inte i de ord som används.
Stridsuttryck
Sadauk(at) / Varsol(at) - Anfall (Attackera)
Rejtharat - Fly (Bakåt)
Verb
Throkat - Äta
Votat - Sova
Vorbat - Jaga
Ushat - Strida
Vratat - Gå (Vrapogat – Springa)
Guat - Göra
Grupper & Kommunikation
Jabat - Tala
Shumjáb - Samtal, diplomati
Rak - Klan
Mashtar - Armé
Lurg - Trupp
Yrken
Durbatar (Durub) - Ledare (hövding)
Ushatar - Krigare
Rokatar/Snaga - Bärare (bärslav)
Vorbatar - Jägare
Lite motsatspar
Or - Bra
Vel - Dålig
Sholurz - Ljus
Burzurz - Mörk
Drau - Dag
Burz - Natt
Mush - Nära
Bush - Avlägset
Platser
Tere - Jord
Uzg - Land
Kab - Gräns
Stazg - Plats
Gronk - Grotta
Shulg - Skog
Fuadh - Fält
Vosh - Väg
Frågeord
Ur - Vad/Hur
Urkon - Vem
Stazgur - Var
Malur - Varför
Zaur - Vilken
Läs gärna igenom listan ett flertal gånger vid olika tillfällen så går inlärningen snabbare. Arbeta gärna fram en gemensam ordlista för gruppen som ni kan använda er av när ni spelar på lajvet. Öva svartiskan muntligt inom gruppen så kommer ni snart komma på de delar i uttalet som ni kan använda för att utveckla en egen unik dialekt.
För de som är intresserade av mer svartiska ord rekommenderar vi Stiftelsens
ordlista:
http://www.efd.lth.se/~d98dbu/stiftelsen/
Vi svartblodsarrangörer hoppas genom denna lista bidra till ett förbättrat
klimat i svartblodssverige. Om fler klaner bygger sin svartiska på samma lista
kommer vi kanske i framtiden nå den utopi som är att kommunikation mellan
svartblod på lajv uteslutande kan klaras av på svartiska. Detta kräver i sin tur
att alla klaner som är intresserade av att utvecklas engagerar sig i denna
kampanj för språkförbättring och kommer med kritik och förslag.
Orden i listan ovan är valda för att vara så pass konsekventa i grammatisk
byggnad som möjligt. Ett problem när man blandar olika listor är att alla
författare använder sin egen grammatik vilket gör att det inte går att hitta
något samband i svartiskan (som för övrigt, rent grammatiskt sett, är ett
väldigt lätthanterligt språk) och detta är ett problem vi tror går att undvika
på detta sätt. Denna lista skulle alltså ligga som en grund till utvecklingen
och i efterhand kommer fler listor och en gemensam grammatik läggas till. Vi
förstår att grupper som redan har en färdig dialekt kan tycka att detta verkar
dåligt men vi hoppas att genom öppen kommunikation och kompromisser kunna landa
på en grymt bra svatiska..;D
mst.